Riktigt ruskigt ute idag, klättrar lite på väggarna här då äldste grabben har feber. Har svårt att njuta av lugnet, att bara vara. Känns som dagarna flyter ihop lite när man är hemma med sjuka barn. Får försöka komma ut lite när resten av familjen kommer hem!!

Tänka att det kan vara så svårt att känna sig lycklig inombords. Jag har allt jag kan önska. Ska börja med yoga, läste att lyckan måste komma inifrån. Att meditation och yoga ska hjälpa. Hoppas på lite snö snart då brukar glädjen komma.

Mest av allt är jag mamma 24/7 men när det inte räcker till!! Hela dagarna går åt på mina godingar och när dom har somnat hoppas sambon på mys och sex, det var länge sen jag hade någon sexlust. När ska jag hinna tänka på sex? Dagarna är fyllda med barn, rutiner, blöjbyten osv. När ska jag bara hinna vara jag?? 

Största rädslan är mina barn ska påverkas av min ångest och att jag då befinner mig i en helt annan värld. Bara en människa som upplevt ångest kan förstå en annan. Jag jobbar hårt på att bli mig själv. Hoppas att nyckeln ligger i mer egentid att bara få vara jag Och inte bara mamma. Men det är svårt med små barn och ett hos mig stort kontrollbehov. Känslan att inte räcka till!! 

Har varit på mitt första bedömnings samtal på psykisk hälsa idag!! Efter att fått en panikångestattack i början på november har jag helt tappat förtroendet för mig själv. Att inte kunna lita på sig själv eller sin kropp. Hade du frågat mig dagen innan. Hade jag svarat -det skulle aldrig hända mig. Men det gjorde det och med en sån styrka. Man tror  man håller på att dö eller i alla fall blivit galen. Livrädd att inte hitta sig själv. Som ett litet barn när man inte kan ta hand om sig själv och inte hittar något lugn. Första veckan fick jag vara sjukskriven, satt på vårdcentralen och skakade som ett litet asplöv, lättad när läkaren tar mig på allvar. Har gråtit och gått och gått många mef mil hög musik i öronen. Har fått atarax och de hjälper de trubbar i alla fall av topparna på ångesten. Efter en vecka blev det bättre kändes som en overklig mardröm efter. Skönt nu är det över nu är jag frisk. Men så lätt lurar man inte ångesten. Den bara knackar på och jag klarar inte att stänga den ute. Du får inte låta ångesten bli din chef ( citat från bedömnings samtalet) så nej jag ska kämpa jag ska vinna och bli min egen chef för min skull!!